En positiv bieffekt med morgonpromenader är att jag kan följa årstidsväxlingarna. Idag kom vi ett steg närmare våren, kan jag meddela. Det var kanske en minusgrad på sin höjd. Jag såg blå himmel och kunde ana solen någonstans. Fåglarna kvittrade!
Och jag vet att jag ska leva i nuet, men idag kunde jag inte låta bli att tänka på skillnaden mellan att påpälsad pulsa i snömodden och att studsa fram på barmark iförd endast joggingskor, tights och linne. Snart är vi där.
2 kommentarer:
Nämen usch! Jag som inte kunnat vara ute och promenera på 6 veckor saknar att få gå ut en kall och klar kväll med snön knarrande under skorna! Vill ha kvar snön ett tag till för snart är det min tur! Om två veckor räknar jag med att kunna ta en promenad igen och då vill jag bannemig ha snö!!
Bara bra, tack. Mycket trevlig och kul kväll.
Skicka en kommentar