Androgynt

Så här dagen efter Internationella kvinnodagen har jag gått och blivit könsförvirrad. Alltså mitt eget kön har jag koll på, men jag såg en tant på tunnelbanan idag. Eller först var jag helt övertygad om att det var en tant med blå lysande ögon och runda kinder. Hon påminde lite om farmor. Min blick föll på henne flera gånger och rätt vad det var såg jag att hon hade skägg. Inte sånt där tantskägg som jag kommer att få när jag bli tant, utan riktigt skägg. Det var bara att det var vitt och hon...han satt en halv vagn bort, eller så var jag så bestämd i min uppfattning att han var en hon.

Senare i kväll var jag på stor körövning. Min kör ska så småningom delta i en kördag med massa andra körer. När altarna skulle göra en omflyttning i förstaaltar och andraaltar så såg jag en äldre man med lite bakåtslickat mörkgrått hår ibland oss. Men jag såg fel igen. Det var en alttant.

Tänk om jag kommer att bli en skäggig alttant som gäckar ungdomar på tunnelbanan om så där 40 år. Häftigt!

Tionde dagen

Så här långt har det varit oväntat lätt att sluta köpa och äta godis. Igår var första gången på nio dagar som jag fick tänka en medveten tanke för att inte följa mitt invanda mönster. På en fest skickades det runt en skål med stora chokladpraliner. Av ren slentrian skulle jag lätt kunna ha stoppat en i munnen utan att ens tänka mig för och utan att ha smakat antagligen.

So far so good

Än så länge går det bra. Det jag främst vill är att bli av med min ovana att äta godis, men det är väl bra om jag kan bli av med annat socker också. På måndagar får vi frukost på jobbet och jag åt bara underdelen av min leverpastejmacka och hoppade över pago-juicen. Den tycker jag är sötsliskig även när jag har hög sockervana i kroppen, så det är inte direkt en uppoffring.

På kvällen var jag på teater. Ett bra tips mot slentrianmässigt letande i skåpen hemma. Aktivitet och socialt umgänge byter jag gärna mot en påse lakritskonfekt. Ikväll blir det mer aktivitet - stämrep med altarna!