måndag, juli 31, 2006

Kvinna i yngre medelåldern generar ung man

Jag gjorde en kille i 18-årsåldern generad idag, men det var inte meningen. Jag vet hur hemskt det är efter mina år som snabbköpskassörska. Platsen var en närbutik:

- Har ni frimärken?
- Ja.
- Okej, hur ligger de? I häften?
- Nä...eh...vi har bara självständiga.
- Jaha, bra, då vill jag ha 5 stycken.

Killen tog betalt. Då kunde inte jag hålla mig.

- Självständiga. Det var roligt. Ni får akta så de inte rymmer.

Då blev han ännu nervösare och famlade med den lilla rullen med frimärken. Han gjorde sönder det sista, när han skulle riva av i perforeringen och när han lämnade över dem till mig klibbade de fast i hans (svettiga?) fingrar.

Stackarn, men jag kunde inget göra för att hjälpa honom. Det är en fas man måste gå igenom, helt enkelt. Att jobba i närbutik kommer att göra honom gott!

Glasögon

Man brukar ju säga att till exempel en kvinna som just blivit gravid ser massor av magar eller någon som ska köpa nya glasögon kollar in vad folk har för bågar. Själv såg jag bara kakel, spotlights och färgsättningar överallt när jag skulle renovera köket och nu ser jag män med sydländskt utseende och hör salsamusik vart jag än vänder mig.

Och på tal om glasögon har jag hittat en trend. Vid minst 3 tillfällen har jag sett unga tjejer med superstora 80-talsglasögon (ej solglasögon). Alla 3 har jag sett på Söder. Jag antar att de har köpt dem på second hand och jag är förundrad över att dessa glasögon överlevt, dels för att de är fula och dels för att de var i plast och lätt gick sönder. De här, som jag hade sommaren 1983, tror jag fick dödsstöten när jag drog en tröja över huvudet ute på en asfalterad skolgård:


söndag, juli 30, 2006

Hur man förenar nytta med nöje

På 35 minuters rask promenad har jag nu lyckats förena följande:

-fått motion
-hushållsarbete: slängt en bunt tidningar
-avkoppling: skakat ner axlarna och varit onåbar (dvs lämnat mobilen hemma!!!)
-låtit hjärnan göra nya samband: gick en helt ny väg och kom upp på ett annat ställe än jag trodde att jag skulle göra
-hittat den pizzeria som måste vara min närmaste
-fått bra samvete: eftersom jag inte satt framför datorn under motsvarande tid
-samlat in nummerplåtarna 355 och 356

Igår morse kombinerade jag motionen och avkopplingen med:

-vattna blommorna på jobbet
-samla in nummerplåt 353 och 354
och
-akta mig för åskan (181 cm+paraply)

fredag, juli 28, 2006

Goda vanor

Kan någon tala om för mig hur jag ska kunna börja jobba igen efter den här sommaren? Jag har fått alldeles för många härliga vanor (inte ovanor), som jag vill behålla. Den här veckan har jag tagit morgonpromenader nere vid Årstaviken eller varit och simmat. Sedan förflyter dagarna med läsning eller i princip ingenting. Jag försöker laga mat minst en gång om dagen och jag äter lite extra morötter och vindruvor, för att undvika skörbjugg. Jag exponerar inte mig själv för för stark sol och jag är inte ens stressad över att jag inte är särskilt brun. Jag har accepterat det och till benen finns brun-utan-sol :)

Kvällsvanorna blir svårast att släppa. I onsdags var jag först på Solstugan, en uteservering i Fredhäll, sedan gick vi på La Isla (salsaställe) och jag blev uppbjuden hela tiden, trots (eller tack vare) mina stapplande nybörjarsteg. Igår var det Boule & Berså vid Danvikstull som inkasserade mina Staropramenslantar. Vilken oas! Och på kvällen blev det mörkt och de tände ljusslingorna över boulebanorna och ställde ut värmeljuslyktor. Jag älskar sensommaren. Ja, och så ikväll blir det after work i en hotellbar med mycket folk. Inte låter jag det hindra mig att jag inte jobbar! Vem sa hur långt after work det talades om?!

torsdag, juli 27, 2006

Tjuvgissat på stadsplaneringskontoret

-Ja, vilken bra idé! Vi flyttar en busshållplats, gräver upp hela trottoaren, spärrar av halva gatan, sätter upp skyltar som uppmanar gångtrafikanterna att byta sida, asfalterar halvhjärtat några kvadratmeter...
-Och sedan?
-Sedan går vi på semester. Det där kan vi göra klart i slutet av juli.

onsdag, juli 26, 2006

Badbrud














När jag var liten hade jag eget "badkar".
Idag hade jag en egen bana alldeles för mig själv i simhallen.
Värsta Alshammar!

tisdag, juli 25, 2006

Kärlekens historia

Kärlekens historia av Nicole Krauss (ISBN 91-85251-12-7)
Det här är en av de böcker jag lånade på Alviks bibliotek i början av sommaren. Jag hade inte hört talas om varken boken eller författaren tidigare, men den stod i "Återlämnat idag"-vagnen och baksidestexten såg lovande ut.

Jag började läsa. Det var en rolig farbror vid namn Leo Gursky, som var berättare. Det han berättade var ändå en ganska sorglig historia om sin förlorade ungdomskärlek, flykten från Polen under andra världskriget och sitt ensamma liv i dagens New York. Jag började precis lagom bekanta mig honom och hans sätt att se till att bli sedd varje dag, så han inte ska dö en dag när ingen har sett honom, när boken får en ny berättare.

Då läste jag snopet om baksidestexten och undrade om jag fått en novellsamling istället för den roman jag trodde det var. Nu var berättaren en fjortonårig flicka. Flickan heter Alma efter romanfiguren i en bok som heter "Kärlekens historia" som hennes pappa gav till hennes mamma.

På något magiskt sätt hänger Almas och Leos liv ihop och jag tyckte emellanåt att boken var väldigt förvirrande, men sedan började jag tänka på den nästan som en pusseldeckare. Sedan började jag bli rädd att den skulle vara som en del böcker är - de börjar storstilat, men planar ut och slutet blir pannkaka, i värsta fall förstår man det inte. Men tack och lov. Alla mina frågetecken rätas ut och jag förstår.

Jag blev glad och melankolisk av boken och den sitter kvar i mig. Den är skriven på ett annorlunda sätt och innehåller ytterligare berättarröster i kortare kapitel. Det skulle kunna bli spretigt, men gör tvärtom historien starkare. Om jag ska likna den vid någon annan bok så är Middlesex av Jeffrey Eugenides den som jag närmast kommer att tänka på. Och jag ska läsa om båda böckerna!

Sommartid

Denna trötthet eller höga grad av avslappning är ett tillstånd som jag lever i om somrarna. Jag kan sova 8-10 timmar per natt och ändå ta en liten lur någon annan gång under dagen om jag känner för det. Visst handlar det i vissa fall om en förskjutning av dygnet. Då tänker jag närmast på nätter, eller snarare morgnar, när jag kommer hem efter 3... Men mängden sömn är ändå mer än under övriga året. Ett mysterium, men jag är glad att jag är förmögen att slappna av så bra.

Idag ska jag äta lunch med en kompis som arbetar (vad var det nu igen?). När ska vi ses, då? 11.30!!! Så jag har bara druckit kaffe idag. Vem orkar frukost så nära inpå lunch?

måndag, juli 24, 2006

Lite rädd

Min nya motionsplan håller än. 40 minuters promenad i fredags + discodancing, svettig salsa i lördags och 50 minuters härlig morgonpromenad idag.

Men...det finns smolk i glädjebägaren! Jag är lite rädd när jag är ute och går i skogen och det värsta med det är att jag blir arg över att jag ska behöva vara ens lite rädd. Det är samma sak som när jag åker hem efter en natt på stan. Jag är lite rädd. Inte mycket rädd, för det har egentligen aldrig hänt någonting värre än att jag skrämt upp några rådjur.

I spåret idag var det gott om folk som rastade hundar och joggade. De flesta var kvinnor. Ändå kan jag inte släppa tanken på att överfallsvåldtäkterna har ökat, medan jag går där. Det mesta är ju att jag jagar upp mig själv och jag kan inte ens tänka mig hur jag skulle reagera om jag verkligen blev överfallen. Jag tror att jag bara skulle ge upp och låta det ske, bli paralyserad.

Jag har tänkt att jag ska gå någon kurs i självförsvar för att lära mig lite grepp för att kunna ta mig loss och framför allt för känslan av att ha en handlingsplan. Å andra sidan vill jag inte behöva gå en sådan kurs. Jag vill inte att någon ska behöva gå en sådan kurs. Jag vill njuta av mina sköna promenader och jag vill inte tvingas vidta åtgärder - som att bara gå bland bebyggelse istället för i skogen.

Jag önskar att jag inte var lite rädd.

söndag, juli 23, 2006

Saltaste salsan i stan

När jag kom hem igår hade jag saltavlagringar i hårtopparna. Eventuellet kan det ha varit slaggprodukter efter en kemisk reaktion mellan mitt hårspray och natrium!

Som vi svettades igår! Jag var varm redan på tunnelbanan till Solna och efter första grundstegsträningen hade jag redan tappat räkningen på hur många svettlager min kropp hade fått. Det rann i knävecken, håret var helt blött (hela min tjocka lejonman) och huden i min generösa urringning blänkte. Men det var samma för alla. Killarna drog upp skjortorna ur byxorna och försökte fladdra sig svalare och mitt i ett steg hände det att någon rusade ut på toaletten för att torka av det värsta som inte ögonbrynen kunde fånga upp.

Efter att vi hade ätit begav vi oss en trappa ner på La Habana. Först var det bara vi 16-18 personer och det var bra för vår övnings skull. Men trots något som såg ut som ett kylagregat i taket blev jag aldrig sval på hela kvällen. Det blev en billig kväll, för jag var inte sugen på att dricka. Två öl och massa vatten blev slutresultatet. Inga romdrinkar, men det får bli nästa gång.

Dansandet gick sådär. Bättre än jag trodde. Lättast var att dansa med han som höll i "kursen" i Solna. Då gick det att följa hur jag skulle göra. De flesta killarna var annars lika mycket nybörjare som jag. Och jag dansade faktiskt med en kille som inte tillhörde vår grupp också. Jag talade om för honom att jag var nybörjare. Då sa han bara: "Jag vet."

lördag, juli 22, 2006

Problematisera mera

Trots att jag bestämt mig för att leva mitt liv med mera passion har jag fortfarande inte gått någon salsakurs. Desto gladare blev jag när några vänner ikväll dragit ihop ett gäng med allt från nybörjare till lite mer rutinerade salsadansare. Kvällen börjar med snabbkurs i Solna. Sedan går vi ut och käkar och slutligen ska vi gå på ett salsaställe.

Jag tycker nog att jag rent utseendemässigt kan få till den rätta latinska looken och steg kan jag lära mig (aerobicserfaren), men det som gör mig nervös är det här förandet och följandet. Jag är liksom bäst på att föra och inte så bra på att lyda män som ska dra en hit och dit och få en att förstå vad man ska göra härnäst. Jag får prestationsångest, helt enkelt.

Salsan skulle alltså inte bara kunna föra in danspassion i mitt liv utan också utmana mig mentalt och tvinga mig att släppa kontrollen. När man ser det så blir det genast lite läskigare.

Nä, jag ska ha kul med mitt roliga gäng, dricka en och annan romdrink (men inte för många) och för Guds skull slappna av!

Förresten är de väl ganska korta, de där salsakillarna, och jag är ju lång. Hur ska det gå? :)

fredag, juli 21, 2006

To walk or not to walk

Motionsambition
Den här sommaren skulle jag motionera varje dag. Jag köpte 10-kort på simhallen. Jag brukar ju promenera. Och dans kan väl räknas in där också.

Näringsintag
Nu är det ju så att sommaren också är en tid när jag vill njuta och inte känna några måsten. Jag "unnar mig" inte bara ett glas vin ibland eller en glass på lördag. Så ser det ut många somrar bakåt, för min del. Säga vad man vill, men goda rutiner är lättare att hålla när övriga livet har rutiner. Så jag har accepterat att nystarten med GI blir i september. Ytterligare bevis för att jag är en allt-eller-inget-personlighet.

Kalldusch
Men...igår kväll fick jag se min mage i gröngul belysning. Den är för det första blek (sol på armarna, brun utan sol på benen), men för det andra hade den liksom ... degat till sig. Det kan bero på belysningen! Vem är snygg i gröngult sken när man är blek? Den såg inte lika hemsk ut när jag vaknade på morgonen, men jag kan ta en hint när jag får en slängd i ansiktet.

Åtgärd
Nu ska här power walkas (icke att förblanda med andra valkar)!

torsdag, juli 20, 2006

Första, andra, tredje

Det märks att det snart behövs påfyllning i kassan. Eller som mormor brukar säga: "Det är alldeles för mycket månad kvar i slutet av pengarna.". Så sant, så sant.

Hos mig märks det på att jag tar en tur i lägenheten, upp på vinden eller rotar i garderoberna på jakt efter någonting jag kan sälja. Jag har ju fått en del sålt på Blocket, men nu har jag äntligen lärt mig hur Tradera funkar. Min mor har varit fast i traderaträsket länge nu. Det ska bli riktigt kul att se hur det funkar och om jag kan få lite pengar för mina saker. Annars lämnar jag ibland in på second hand, men de säljer ju på kommission vilket innebär a) inga pengar förrän varan är såld och b) mindre pengar än vad jag får om jag säljer själv.

Håll tummarna nu! Inkomsterna ska gå till mat och nöjen (eller i omvänd ordning). Inga fler färgpatroner, som har den dåliga smaken att ta slut med extremt dålig tajming.

tisdag, juli 18, 2006

Hjärngympa

Jag har förnyat mitt mobiltelefonabonnemang och gått från LG till Sony Ericsson. Det är inte jättemycket som skiljer i menyer och funktioner, men det är det där lilla som gör att det inte går riktigt lika smidigt.

Men jag ska inte gnälla över att det är besvärligt. Det håller hjärnan ung och på alerten. Jag hörde eller läste någon gång att små saker som till exempel att sitta på en annan plats vid matbordet än vad man brukar göra utmanar hjärnan. Och korsord och annan hjärngympa så klart. Vem vet. Jag kanske lägger några månader till livet genom det här mobilbytet.

Dessutom finns det bara två platser vid mitt matbord...

måndag, juli 17, 2006

Problem med chefen

Jag har varit på jobbet och vattnat blomstren och i samband med det ringde jag en av mina chefer. Jag får skylla mig själv, för det var jag som introducerade henne i nummerplåtletandets underbara värld, men hon ska ha 390 nu och jag 351. Det är så gott som ointagligt om inte hon vistas resten av sommaren utomlands medan jag smäller upp en solstol i någon väl vald rondell.

Sinne för detaljer

Vad är det med ens drömmar egentligen? Oftast kommer jag inte ihåg någonting alls eller så är det suddigt. Jag vet inte vem gestalterna är. Men ibland är det kristallklart. Jag kan känna saker, minnas dofter, veta vem alla är och leva kvar i drömmen efter jag har vaknat. Jag tvivlar ibland på om det var dröm eller verklighet.

Sedan tänker jag ett varv till. Jag läste ut Bengt Ohlssons Gregorius igår. Vid ett tillfälle är pastorn iväg och dricker brunn i sex veckor. Han försöker tänka på sin hustru, men han vet inte hur hon ser ut. Det är som om någon klippt ut hennes ansikte. Han tänker på vardagliga ting. Dörren till prästgården, som han går igenom varje dag. Han vet att den är vit, men hur ser dörrhandtaget ut?

Jag började tänka på vad jag har för dörrhandtag och hur andra saker och personer ser ut. Jag har till exempel alltid undrat hur man kan skapa en fantombild av någon. Jag skulle möjligtvis komma ihåg en detalj (stirrande ögon, mustasch, ovanligt stora framtänder), men inte allt. Sedan skulle jag nog ändå känna igen helheten om jag såg personen igen.

Ta bara en före detta kollega till mig. Han har haft skägg i hela sitt vuxna liv. Utom en gång, när han rakade av sig alltihop. Ingen märkte något! Jo, hans fru (det var väl för väl). Till slut hade han frågat en vän om han märkte något särskilt och han hade tittat efter och sedan undrat om han hade bytt glasögon.

Vad är det med vår hjärna, som gör den så selektiv med den här informationen? Den borde väl få plats, eller klarar vi oss utan de riktigt fina detaljerna?

söndag, juli 16, 2006

Feber

Inte nog med att det varit en varm sommar. Nu har jag haft feber, värk i kroppen och ont i halsen. Det är aldrig kul att vara sjuk, men att vara det på sommaren är extra trist. Hoppas det är nåt kortvarigt. Jag känner mig redan bättre så jag ska nog snart kunna vara uppe och dansa igen!

torsdag, juli 13, 2006

Dance all night

Jag hade nästan glömt hur det var att dansa timme efter timme till åttiotalsmusik i ett rum tapetserat med Niclas Wahlgren, Limahl och Duran Duran och dekorerat med neonfärgad tyll. Jag hade så himla kul igår. Det blir skillnad på människor också. Alla var glada och det var massor av killar uppe på dansgolvet. Jag anser att killar inte hör hemma vid en bardisk eller utefter en vägg, där de hinkar i sig den ena ölen efter den andra för att eventuellt göra en tafflig framstöt framåt 2-snåret. Nä, killar och tjejer upp och dansa. Ser man någon intressant kan man dansa i den riktningen och skojsa lite. Vilken rolig motionsform dans är. Jag brukar annars vara lite avis på en kompis till mig som går på aerobicspass som verkar jätteroliga, men här fick jag mitt lystmäte.

Nu ska jag verkligen ta tag i det här med att gå en salsakurs också. Mersmak är bara förnamnet!

Till och med fötterna mår bra idag, trots de icke dansvänliga, men snygga skorna!

onsdag, juli 12, 2006

Glad överraskning

Jag sitter och slösurfar lite i väntan på att få användning för mina Party Feet-sulor från Scholl. Döm om min glädje och förvåning när jag hittade kommentarer som jag inte har sett förut. Jag brukar ha koll på om det trillar in några kommentarer på de tre-fyra senaste inläggen. Det här är ju inte en blogg som har 2000 besökare per dag och jag tror aldrig jag har fått mer än max 12 kommentarer på något jag har skrivit, så jag brukar märka när jag fått någon.

Det var roligt, för det var nya besökare också. Tack ska ni ha! Jag ville bara säga att jag har svarat nu.

tisdag, juli 11, 2006

Bull´s eye

Nyss hemkommen från en heldag på en skärgårdsö. God lunch, trevligt sällskap, promenad och premiärdopp. Det har inte blivit av förrän nu. "Bara" 18 grader var det.

Sedan skulle det kastas hästsko. Jag kom inte ens till semifinal någon av de två tävlingsomgångarna. Men när vi kastade pil (treben tror jag det heter, man har tre liv och kan förlora ett om man inte skjuter högre poäng än föregående) vann jag första omgången och kom tvåa i andra. Jag var den enda som sköt mitt i bull´s eye någon gång.

Gud, vad det är skönt att vinna. Fy, vad det är trist att förlora. Heja mig!

måndag, juli 10, 2006

Läskande

Jag har en ny favoritdrink. Snäppet godare än rosévin, men säkert lika "farligt". Den innehåller bara aspartam istället för alkohol.

Späd helt enkelt ut Fun Lights Peach Passion med kolsyrat mineralvatten istället för kranvatten och så massor med is.

Jag behövde ett stort glas nyss, efter att ha laddat lagret (12 kilo. Ingen bil.) :

Vardagshjältar

Det är helt underbart att ha en morgontidning. Särskilt på sommaren. Jag har gott om tid att läsa alla delar. En del delar läser jag bara igenom en gång och slänger direkt i pappersinsamlingen. Andra läser jag noggrannare. Kulturdelen får jag väl säga är favoriten och den är lagom stor att vika ihop och ta med i väskan. Innehåller evenemangstips, tv-program, bokrecensioner, korsord och sudoku. Allt man behöver.

Jag vill hylla alla människor som jobbar med att bära ut tidningen till oss prenumeranter. Vilka arbetstider, vilket slit och vilken läbbig tid att vara ensam ute på gatorna. Eller snarare att inte veta om man är helt ensam och om man inte är det så finns det inga ögonvittnen. Det är min fantasi som skenar. Jag har faktiskt delat ut tidningar en sommar. Jag hade ett vikariat på två veckor. Det räckte. Jag hade alla möjliga idéer om vad som skulle kunna hända och jag var helt övertygad om att det låg en man död i sin lägenhet, för det stod ett par skor utanför som aldrig någon flyttade på. Ett par gånger fick brorsan följa med.

Igår natt var jag vaken kvart i fem när tidningen kom och då stod jag i köket och smög för att få en skymt av henne eller honom som ger mig tidningen varje dag och som jag inte skänker en tanke så länge hon/han gör det. Om tidningen inte skulle ligga där en morgon däremot... Men jag såg aldrig någon.

söndag, juli 09, 2006

Heja Frankrike!

Jag hejar på Frankrike inför VM-finalen och då går jag på BÄSTA laget, inte SNYGGASTE (ledsen Toni), som somliga i min bekantskapskrets tycks tro...

Zidane är helt fantastisk och de är det första, kanske enda, laget i detta VM som spelar som ett lag. Vilka passningar!

Baksidan med Busen & Baba-kväll

Om ett barn somnar 18.00 så tittar detta barn på en med klara ljusblå ögon klockan 06.10 och frågar om det är morgon nu...

lördag, juli 08, 2006

Tillit

Iväg med tåget.
Hämta Busen.
Åka tåget tillbaka.
Gå från Centralen till Skansen.
Gå på Skansen.
Åka färjan till Slussen.
Handla.
Hem.
Laga mat.
Läsa saga för utmattad Buse.
Klockan 18.00.

Jag har haft en superbra dag men jag hyser den största beundran för föräldrar och framför allt ensamstående sådana. Det som slår mig mest efter att den här lilla Busen somnat är ändå den tillit han visar mig. Vi har visserligen träffats regelbundet och ganska tätt under hela hans levnad, men hur kan han vara så trygg med mig? Hur kan han lita på att jag vill hans bästa, att jag finns där och vill honom väl? Han är så rar och lätt att ha hand om och han är säkert lydigare mot mig än mot mamma och pappa (obs 3-åring), absolut ingen buse.

Jag har inte släppt honom ur sikte under hela dagen. Vad skulle jag säga eller göra om någonting hände honom...eller om någon tog honom?! Och så läser man dagligen om barn som blir misshandlade fysiskt och psykiskt, utnyttjade, bortrövade och mördade. Hur kan någon ta sig rätten att utnyttja den här tilliten? Jag fattar inte och jag tror banne mig att det är på tiden att jag engagerar mig i någon organisation som jobbar för att förhindra det.

Nu ska jag gå och titta till den lille juvelen. Jag önskar alla barn att få känna sig som juveler och ögonstenar. Oantastliga.

fredag, juli 07, 2006

Sommarmusik

Jag är hemma igen. Min lägenhet. Mina rutiner. Men jag fick sitta två timmar extra i Skövde och vänta på X2000. Det tar annars två timmar att åka.

Det mest irriterande med det var att jag inte hade någon bok med mig. Bara Brahms "Ein Deutches Requiem". Bara altstämman. Eller det är en övningsskiva med alla stämmor, där alten hörs tydligast. Den går sååå långsamt mot hur det ska låta när det blir klart. Men den är effektiv. Gissa vad jag gått och nynnat på hela dan? En trevlig liten dödsmässa.

Allt kött är hö.

torsdag, juli 06, 2006

Böcker och sammanträffanden

Jag har läst en bok under min vistelse i hemstaden. Den heter "En kort berättelse om traktorer på ukrainska" och är skriven av Marina Lewycka. Den stod på hyllan för 7-dagarslån när jag tittade in på biblioteket (jag hittade lånekortet till slut). Till saken hör att just den boken var en av de böcker jag spanat in när jag var på en bokhandel och rekade förra veckan.

Ett annat sammanträffande: Jag såg filmen "Alfie" med Jude Law i veckan. Han led av erektil dysfunktion. Jag hör i alla fall inte det namnet på det fenomenet särskilt ofta, men på sidan 126 i nyss lästa bok led ytterligare en man av det!

Vad boken handlar om? Jo, det är en ganska komisk och lite sorglig historia om berättarjagets pappa. Han är ukrainare som upplevt en del, men nu bor i England. En dag ringer han sin dotter och berättar att han ska gifta sig med en ung ukrainska med stora tuttar. Dottern känner sig till slut tvungen att kontakta sin syster som hon inte haft kontakt med på två år. Jag tyckte att boken var bra.

onsdag, juli 05, 2006

Hett

En sak som jag inte vill missa när jag är i stan är kaffe med mormor på hennes balkong. I år tog vi dock en förmiddag (skugga) istället för en eftermiddag som vi brukar. Det var 26,4 grader även i skuggan - så det räckte. Fast mormor undrade för hon hade tappat dosan till sin digitala termometer och den visade så konstigt. Den hade ställt in sig på Fahrenheit!

måndag, juli 03, 2006

Blivande trippelmoster

Jag är i min gamla hemstad. Vi hade släktträff i lördags. Pappa med syskon, barn och barnbarn. I år var vår gren av familjen representerad med alla. Det var jag, brorsan, båda syrrorna med sambos, Busen och Lillan och så Lillans blivande lillebror (?) i magen. Jag ska bli trippelmoster! Det var en trevlig sommarträff, som började med picknick i trädgården och slutade med Englandsmatch på två våningar.

Idag är det barnvakteri som står på agendan. Lillans dagis är stängt den här veckan, så mormor och jag har den lilla sötnosen här hos oss.