En blöt spaning

Det började med att jag lade mina handdukar i tvätten igår. Tanken slog mig att jag kanske borde hänga in nya med en gång, men jag tänkte att jag märker väl att det inte är några där när jag ska duscha. Nej, det märkte jag inte. Jag gjorde våta fotspår genom hallen och bildade en hel liten pöl i klädkammaren.

Senare fick jag vända nere i porten och springa upp efter ett paraply, eftersom det regnade.

Slutligen går jag danskurs den här helgen. En hel dag med foxtrot och imorgon en hel dag med bugg. Jag svettades och blev nedsvettad.

Ovårdat språk

Det är inte ofta jag tappar hakan och börjar stirra i Stockholms lokaltrafik, men idag i den mest knökade rusningstid var det en kvinna som sa "horjävlar". En annan kvinna som satt precis i gången sa, på ett väldigt modigt och snällt sätt: "Vilket kraftfullt språk. Du kan få sitta här."

Kvinnan satte sig men fortsatte spotta ur sig fula ord medan hon halvblundade och slickade sig om munnen. "Runkar horjävlar. Runkarunka. Runkarunkarunka horjävlar." Senare lät det som om hon sa "runkatoalett runkatoalett".

Jag var helt tagen och satt och smygkollade på henne i fönstret. Hon såg helt "normal" ut och hade en söt vit hålstickad mössa med en liten rosett på. Det där kan vara jag om x antal år, tänker jag, när SL och människorna i Stockholm drivit mig så långt det går och jag får ångesttourettes...

Lurig trilogi

Nu har jag blivit "pålurad" ytterligare en trilogi! Det visade sig att Kom ska vi tycka om varandra av Hans Koppel är andra delen i den planerade trilogi som startade med Kommer aldrig mer igen. Delarna är fristående och kan läsas i valfri ordning.

Efter att ha läst förra trilogin av fristående delarna Vi i villa, Medicinen och Kungens födelsedag blev Kommer aldrig mer igen en överraskning. Thriller, ja verkligen, men nästan för overklig i sin förortsidyll. Kom ska vi tycka om varandra var lika obehaglig för en som inte gillar ångestdrivna böcker, men mer realistisk. En riktig bladvändare, som de brukar säga. En affär på en konferens får konsekvenser. Kaninen väntar på att bli kokt...

Boken var mycket snabbläst. Jag pratar mycket om böcker och genrer med mina 9-åringar i trean just nu och jag höll upp ett uppslag för dem, där ett kapitel var på 1½ sida. Tillsammans med omslaget kunde de snabbt dra slutsatsen att det var en bok där författaren ville att läsaren snabbt skulle vända blad och säkert använde sig av cliffhangers. Duktiga elever!

Hade Hans Koppel den planen lyckades han mycket väl!

Böcker och löparskor

Jag känner att jag är i en mycket bra läsperiod just nu OCH detta sammanfaller med att jag lyckats ta mig för både lite löpning i lördags och en powerwalk idag. Idag har faktiskt solen visat sig också. Jag ska överleva fram till vintersolståndet.

Ikväll läste jag ut Illdåd av Thomas Erikson. Det är den andra boken om Alex King. Boken handlar om en gruppvåldtäkt och rättegången efter och den gjorde mig mycket illa berörd. Det känns som om inte mycket hänt sedan Jodie Foster gjorde Anklagad 1988.

Kungligt

Jag kan erkänna att jag följer diverse kungliga modebloggar. Mina favoritprinsessor är Mary av Danmark, Maxima från Holland och vår kronprinsessa Victoria. Victorias stil är lite ojämn. Jag gillar inte när hon har för korta kjolar, pudriga (bleka) toner och hennes gravidmode lämnade mycket i övrigt att önska, men igår var hon så himla snygg! Håret, sminket, klänningen, utstrålningen. Kolla här: My Royals

Inre stress

Idag hade jag fått en läkartid för att kolla upp mina hårda hjärtslag och yrselattacker. Även om jag självdiagnostiserat mig med stress ville jag kunna utesluta nära förestående stroke, aneurysm eller hjärntumör så blev jag nästan besviken när EKG:t såg bra ut, hjärtat lät fint (inga extraslag, inga blåsljud), det inte verkar vara något neurologiskt som orsakar yrseln, blodtrycket var normalt och min vilopuls var låg och fin.

Man vill ju gärna ha något som går att bota.