Gott nytt år!

Kära läsare av min blogg!

Jag vet att ni finns där ute, ca 10-15 om dagen. Ni lämnar inte alltid kommentarer. Ibland tycker jag att det är tråkigt, men jag vet hur det är, jag läser andras bloggar utan att kommentera. Ibland har man helt enkelt inget att tillföra. Eftersom jag nu vet att ni finns där vill jag önska alla ett riktigt gott nytt år! Jag är alltid lite förväntansfull inför ett nytt år, men det är jag i och för sig inför en ny arbetsvecka, en ny semesterperiod eller en ny dag också. Jag säger som i sången: bättre och bättre dag för dag.

Jag är inte riktigt färdig med att formulera årets tema än. Jag återkommer väl nästa år...hihi (lyckades man få med det gamla skämtet också)!

Kram på er allihop!!!

Otäckt...?

Nu på morgonen hände mig något otäckt och icke typiskt för mig. Jag var på väg in i duschen, slängde ett öga på tvättkorgen och tänkte att jag skulle tvätta en maskin svart efter att jag duschat. DÅ kom jag på att jag hade tvättid i stora tvättstugan. 10-13 (klockan var tjugo i 11). Den enda fast bokade aktiviteten på hela denna mellandagsvecka!

Jag glömmer inte tvättider. Först blev jag rädd för mig själv, men när jag lugnat ned mig och varit och slängt in två maskiner blev jag lite glad att jag inte var så ordentlig, men INGENTING FARLIGT HÄNDE! Tänka sig. Och tänk vad livet skulle vara lättare och skönare för mig om jag var lite mer hipp som happ! Hm, är jag inne på nästa års tema kanske...

Jag tror att glömskan berodde på något av följande (eller alla 3):
a) ledig - brist på rutiner
b) ledig - hinner känna hur utmattad jag faktiskt är med glömska och okoncentration
c) förträngning - förra gången jag tvättade är förknippad med olust

Men! Kontentan är det viktigaste: Jorden gick inte under av att jag glömde tvättiden i 40 minuter och inte jag heller!

Året som gått

Ja ja, det är bara den 28 december, men jag har kollat in året som gått. Här är min lista med de bästa bitarna ur mitt 2006:

Bästa och mest oväntade köp: min bostadsrätt

Nyaste hobbyn: salsadansen

Bästa konserterna: framförandet av Brahms Ein Deutsches Requiem med min kör

Antal 40-årsfester: 3

Antal 50-årsfester: 1

Årets utlandsresa: till Prag

Största ögonblick som moster: jag fick ytterligare en systerson

Coolaste prova-på-grejen: bågskytte

Modigheter: åkt bakpå motorcykel, vågat älska, sjungit karaoke

Mest adrenalin alla kategorier: äventyrsbanan

Varmaste årstiden: sommaren, hösten och vintern

Sannaste klippet ur årshoroskop: "I augusti har du väldigt nära till kärlek och värme vilket gynnar alla sorters relationer. Men december är på alla sätt årets höjdpunkt - särskilt före Lucia gynnas kärleken." ur DV:s årshoroskop för 2006

Överensstämmelse med mitt tema för året, som var passion: jag är mycket nöjd. Se här vad jag skrev för ett år sedan.

Nytt tema för 2007: Jag återkommer inom några dagar. Måste suga på den karamellen ett tag till.


















Jag i röda jackan och tredubbel puls under äventyrsbanan!

Namnupprop

Något av det värsta jag tycker att man kan göra är att utnyttja en annan människa för egen vinning. Att denna någon är ett barn, som kan bli skadat för alltid både fysiskt och psykiskt, kanske dö eller själv bli förövare gör mig så avskyvärt upprörd att jag inte vet vad jag ska göra. Så idag tipsar jag andra att skriva på den här namnlistan på ECPAT:s hemsida!

Det smakar fågel

Om man är i närheten av mina föräldrars hus kan man få se en välgödd gråsiska, en fet blåmes eller en nöjd och mätt liten gråsparv som dunsar ner på en trädgren. På tomten finns ingen julkärve. Pappa pekade på en bild av just en julkärve med massa småfåglar på: "Det är en myt! Havren skvätter de ner på marken. Nä, solrosfrön, jordnötter och talgbollar ska det vara." Denna vinter, den varmaste på 500 år, går det ingen nöd på småfåglarna vare sig på grund av kyla eller brist på mat. Jag frågade i min granskning inför detta blogguppdrag om de kanske serverat 10 kilo hittills i vinter, men de sa båda två att det inte räcker.

Pappa har alltid varit fågelintresserad. Jag minns sommaren då pappa spelade fågelljudkassetter i bilstereon och slängde sig ut i vägrenen och tvärnitade vid åsynen av en fiskgjuse eller ormvråk...eller det var nog flera somrar vid närmare eftertanke... När minsta syrran bara var några månader drog vi till Öland två veckor och det fågeltorn på Öland som vi inte besökte med babyliften i ena handen och kikaren i den andra är inte värt att nämna. På det här sättet har jag lärt mig en del fågelsorter och jag blev lite sugen på att köpa några talgbollar och hänga i träden utanför mitt hus. Kanske kan jag locka fram min favorit nötväckan. Blåmesarna är också favoriter. De ser ut som små banditer med svart mask över ögonen. Att titta på fåglar är mycket roligare än att ha akvariefiskar! Rekommenderas.

Strålande jul

Ingenting blev som det brukar den här julen, men vi fick improvisera fram lite speciallösningar så slutresultatet känns okej. Vad är det att bry sig om egentligen? Julafton är bara en trehundrasextiofemtedel av året och vädret liknar ändå mer påsk än jul.

Till sjukdomslistan kan nu adderas ett fall (hittills...) av vinterkräksjukan. Inte hos mig, men hos min lilla svåger, vilket äventyrar min hemresa. Nästa år kanske man skulle emigrera lagom till jul, eller bli astronaut...

Sjukt

När mamma ringde mig igår lät det som om hon befann sig i en igloo. Hon och pappa har värsta viruset med feber och ont i öronen. De hostar slem och går och bäddar ner sig nio på kvällarna.

Jag ska åka hem över julen tillsammans med syrrans familj. Hon går på penicillin och har varit sjuk en vecka med halsont, migrän och ögoninflammation. Det har hela familjen haft. Mycket smittsamt tydligen! Busen har vattenkoppor.

Så den här julen har jag goda förutsättningar att bli fysiskt sjuk också. Som det är nu har jag "bara" ont i hjärtat.

På dörrmattan och i mailen

Om jag får barn så undrar jag om jag kommer att skicka julkort som utgörs av foton på dessa barn instoppade i tomtedräkt till andra än den närmaste släkten. Tänk om jag skulle skicka ett foto på mig iförd tomteluva sittandes på en släde. "Så här ser jag ut julen 2006 ifall ni undrar."

Förlåt, jag menar inte att vara otacksam. Jag undrar bara vart alla vanliga tomtejulkort och glittriga landskap tog vägen...

Dasshumor

Idag fick jag anledning att dra på smilbanden. Inne på toaletten på jobbet faktiskt. Den som varit där före mig hade roat sig med att vika in kanterna längst ut på toarullen till en hotellsnibb. Jag gjorde några fruktlösa försök att spåra lustigkurren, men misslyckades och fick nöja mig med att ha blivit underhållen på hemlighuset.

Vad ska det bli härnäst? En godisbit på kudden i soffan i personalrummet?

" "

Bland alla uttryck och citat finns det ett jag ofta använder och det är "allting är relativt". Det kan vara lite irriterande när man börjar bli så vuxen att allt inte är svart eller vitt längre. Gråzonerna är många och nästan allt går att säga en sak om å ena sidan, men å andra sidan...Jag läste en kampanjslogan för Cancerfonden som löd: " Världens vackraste ord: Imorgon". Jag, som är en person som gör mitt bästa för att leva i nuet, kan ändå förstå varför detta är ett vackert ord för den som hoppas på att få uppleva en morgondag. Ibland kan jag skriva under på det själv i betydelsen att det som är illa idag nog har alla förutsättningar att bli bättre imorgon, när jag har sovit på saken. Så känner jag just denna dag och det var väl därför mina ögon fastnade på den.

Ganska länge hade jag en slogan till mig själv som jag tyckte var så bra. Det var "Whatever is worth doing at all is worth doing well." sagt av Earl of Chesterfield. Nu tycker jag att det var ett fruktansvärt olämpligt citat till mig, den duktiga storasystern. Jag borde ha haft "Kör så det ryker!" eller "Sluta tänka, börja leva!" eller nåt mer passande.

Event i advent

Idag har delar av min kör sjungit julsånger på en julfest. Vi har lyckats få oss anlitade av en eventfirma för flera sådana här små sjungningar. Först stod vi på en halmbädd utanför entrén och sjöng medan folk strömmade in från bussarna de kommit i. När alla tagit sig förbi garderoben och fått sig en glögg så smög vi in en annan väg, bytte från tomteluva till glittergirland runt halsen och smög upp på en scen för fortsatt sång. Det var kuligt och juligt och man skulle kunna tro att en 17-hövdad kör skulle klara att överrösta 100 minglare... Det var inte vår mest engagerade publik om man säger så, men det var kul ändå och betalt fick vi.

I upplägget stod det att gästerna skulle komma längs "en isblå matta kantad av marschaller" och det låter ju tjusigt. Det kan inte vara lätt att få ett sådant där event från idé till realitet, för precis när de tänt alla marschallerna kom en vindpust och blåste ut allihopa på en gång. Men det är tanken som räknas.

Teaterögon

Jag var på teater igår. Pjäsen var bra, men som vanligt var jag mest fascinerad av scenografi, rekvisita, förflyttningar och kostym. Jag vet inte om det är så, men jag har en teori om att det beror på att jag själv spelat teater. Jag minns hur man till exempel fick springa bakom scenen, i kulisserna för att hinna in på ett scen på ett nytt ställe, hur jag i en pjäs var ansvarig för att några mördardolkar lades på plats i pausen, hur vi ibland jobbade med nedsläckningar när scener var slut och vi fick tömma scenen i totalmörker och på kort tid. Vi experimenterade med ljudkulisser, ljus, kläder som kunde förändras med enkla medel. Det är en underbar värld, teatern!

Inte riktigt 100%

Idag åt jag en tonfisksandwich. I brist på tidsfördriv läste jag innehållsförteckningen. Sandwichen innehöll:

43% bröd
31% tonfiskröra
10% tomat
10% mixsallad
och 2% Flora

Nummerplåtnytt

Min pappa håller också på med den trevliga hobbyn nummerplåtsspanande eller platespotting. Han har ganska stadigt legat ca 100 nummer efter mig (han började senare). Nu ligger jag ca 170 före. Han säger att det beror på att han bor i en liten stad medan jag bor i Stockholm.

Vad händer, som motbevisar detta? Jag har knappt kommit till hemstaden förrän jag ser 475, som är det nummer jag ska ha. En minut senare kör vi förbi en till och kanske en timme senare ser vi den tredje av samma sort. Det bevisar ju ingenting för pappa, som ska ha 306. Idag såg jag dock 476 och 477 inom loppet av en timme och sedan har jag sett 477 två gånger till. Det tycker jag räcker som bevis för att allt handlar om uppmärksamhet hos samlaren.

Min höstskörd har jag skrivit om här. I november tog jag 26 plåtar, men högst smäller oktober med 49 (!!!) nummerplåtar. Jag har även gått om chefen. Hon låg 40 nummer före i somras. Nu ligger hon 20 efter.

Långhelg

Snart bär det av till gamla hemtrakterna och nya familjemedlemmen. Jag har tagit ledigt idag, så jag får en långhelg. Ser till och med fram emot resan. Några timmar på X2000 kan vara riktigt vilsamma.