Om förra veckans körrepetition var en katastrof så var det bara en liten kris den här gången. Vi sjönk inte lika mycket hela tiden. Jag kan de flesta texterna, men nu har jag börjat att glömma hur det ska låta. Irriterande nog har många sånger liknande strofer och textrader, men som låter liiite olika varje gång. Ibland går det upp på slutet, ibland ner. Ibland är det punktering och för att retas lite extra ska bara sopranerna sjunga första tonen på vissa ställen och vi ska falla in sedan. Allt det här har jag kunnat, men nu känns hela materialet som en slajmklump, konturlöst och ofokuserat. Jag kan ge mig f-n på att det ändrar sig från gång till gång!
Som tur är är vår dirigent kär igen efter några års singelskap och han är så himla mycket roligare då. Och så fick jag komplimanger (om utseendet, inte sången, ytligt men härligt) från en av de skäggiga basarna, så repet var inte helt misslyckat. Ja, och så vet jag ju vad jag behöver öva mer på inför konserten...ALLT typ!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar