Runt om i Sverige diskuteras det, och har diskuterats i flera år, huruvida skolavslutningar ska få hållas i kyrkan eller ej. Det påstås även att det skulle vara olagligt och diskriminering.
Lokalen spelar mig mindre roll. Kyrkan kanske rent av från början visade sig vara en rymlig och bra, central lokal, helt enkelt. Jag tycker att kyrkor är jättevackra men utomhus är också fint.
Min skola har inte skolavslutningarna i kyrkan, men idag förde vi en annan diskussion. Den handlade om vilka traditioner och värderingar vi vill föra vidare på vår skola och om vi ska sjunga "Den blomstertid" eller ej. Detta enbart baserat på att Gud nämns i texten. Jag blir oerhört provocerad. Guds godhets rikedom, i de här sammanhangen, kan för min del vara Guds eller Allahs, en högre vidunderlig makt eller naturens kraft. Frånsett den textraden handlar psalmen om naturen och sommarens prakt.
Jag känner att mitt blod börjar puttra vid blotta tanken på att ta bort allt som är kristna traditioner och arv, kultur och litteratur. Det handlar ju inte om att man måste tro på Gud, mer att man trodde det när psalmen skrevs. Tolkningarna kan vara många och allt handlar om hur man laddar ordet Gud. Vissa argument säger att barn som har en annan tro kan känna sig åsidosatta och kränkta av att vi har kristna skolavslutningar, men vad är vi så rädda för egentligen? Kan inte de som är kristna eller vill värna om sina traditioner känna sig kränkta? Jag vill slå vakt om det som är mitt kulturarv och mina traditioner i det land som är mitt. Det betyder inte att jag inte är nyfiken och intresserad av andra religioner, livsåskådningar eller filosofier. Ska vi sluta med allt som har kristen anknytning? Får vi inte sjunga "Nu tändas tusen juleljus" på julavslutningen heller?
Jag lär återkomma till ämnet.
8 kommentarer:
Instämmer helt, jag blir också jätteupprörd när det talas om diskriminering och att vi ska ta bort sådant som är tradition för oss i Sverige, för att andra inte ska känna sig "kränkta". Tror du det skulle vara samma diskussion i de länder de som påstås bli kränkta kommer ifrån, om situationen var den omvända, alltså att vi kom dit som invandrare? Det tror inte jag.
Nä, jag förstår inte riktigt resonemanget, för inte blir man muslim bara för man besöker en moské. Jag skulle gärna närvara vid andra länders/kulturers/religioners ceremonier för att jag tycker det är intressant, men inte skulle jag känna mig diskriminerad. Möjligtvis om jag bara sett ont från religionen, krig, mord, och annat i Guds namn.
Det påminner mig lite om att jag känner mig tvungen att ta tillbaka svenska flaggan från nationalister och nazister. Som jag skrev - allt handlar om vad man laddar det med.
Kyrkan inte är inte en svensk grejj och det är inte invandrare med en annan religion som vill ha bort skolavslutningarna i kyrkan....utan infödda svenskar, man vill ha skolavslutning i linje med sin egen religion...sverige är inte ett kristet land.
Jag tror också att det är svenskar (vilka det nu är som räknas dit) som vill ha bort skolavslutningarna från kyrkan för att Sverige har blivit sekulariserat. Men i så fall är det fegt att skylla på att bekännare av andra religioner kan känna sig diskriminerade eller att vara rädda för det.
Kristendomen är kultur och historia och har format vårt land, våra traditioner och lagar. Detta oavsett om Sverige är ett kristet land eller inte. Visst kan man skapa egna, nya traditioner men vi är aldrig rotlösa.
Nineve: Visst är det infödda svenskar som vill ha bort skolavslutningar i kyrkan, det har du rätt i. Men jag tror det är en felaktig oro att andra skulle känna sig kränkta av det. Det var det jag menade med mitt inlägg. Vi i sverige ska inte vara så rädda för att stå för vårt, alla andra länder gör det med självklarhet.
Läste just en värdldsomfattande undersökning av sociologer i 80 länder som visade att svenskar var minst fördomsfulla av alla. Så vi ska sluta tassa. Respektera andra kulturer men också vara stolt över vår svenska.
cissi "stå för vårt", kyrkan är inte något som är "vårt" i sverige....när man går till kyrkan på en skolavslutning ...står man inte för sitt eget....där står de flesta svenskar som besökare hos en kristen minoritet som gärna inbjuder.
Nineve, du behöver inte märka alla ord jag skriver, jag pratar om traditioner mera än religion. Om jag bara går till kyrkan två gånger om året så är det ändå en tradition för mig och många svenskar att göra det.
Klart man ska sjunga "Den blomstertid"! Jag är glad att vi har avslutningen i kyrkan trots att vi gått ur kyrkan. Det hör liksom till. Jag sa en gång till några elever som var Jehovas vittnen att "ni kan ju tänka på er gud för han är väl också god... eller?!" och de sjöng med för full hals!! =)
Skicka en kommentar