tisdag, juli 31, 2007

Take no for an answer, please! Exempel II

Exempel II handlar om burdusa karlar. Jag har bara två exempel (även om tre krävs för en spaning...), men de är å andra sidan rykande aktuella. I båda fallen har männen varit runt 50 och båda två har utländsk härkomst, vilket skulle kunna förklara deras "tjat" och krock med vad jag tycker är okej uppvaktande. Däremot vill jag verkligen poängtera att detta inte gäller de flesta män med utländsk härkomst. Jag vet det eftersom säkert mer än hälften av alla killar som dansar salsa är från andra länder och kulturer och de är inte som de här två männen. Tvärtom. De flesta som dansar salsa är väldigt trevliga, glada, nyktra och intresserade av att dansa!

Nåväl, den förste herren har jag träffat genom salsan. När vi hade setts vid två tillfällen och dansat och pratat lite ville han ses på en fika. Jag sa tack, men nej tack så trevligt men rakt jag kunde. Tro inte att han gav sig. Han började fråga varför och babbla om att han minsann var envis och brukade få sin vilja igenom. Han frågade vilket stjärntecken jag var och det var då jag började skruva upp otrevlighetsgraden. Jag är nämligen lejon och de är rätt envisa av sig. Han hade tusen argument, men jag skulle gå hem. När jag stod i garderoben och bytte skor kom han smygande med ett snett leende och la sitt visitkort ovanpå min väska. Efter det har jag träffat honom två gånger till och han fortsätter bearbeta mig och ser lika förtjust ut över att träffa mig varje gång. Ska jag behöva bli otrevlig för att han ska förstå att jag inte är intresserad?! Det förtjänar varken han eller jag!

Den andre herren är vän till en vän. Hans intervjuer av mig och amatörpsykologutlåtanden om min rädsla för kärleken (eftersom jag avvisade honom) var som en komedi. Han kunde verkligen inte stoppa sig själv. Han måste varit desperat för han tog till den här gamla godingen: "Det sägs att det regnade den dagen du föddes, men det var Gud som grät för han förlorade sin vackraste ängel.". Please, den funkar inte ens som skämt.

Jag vill åter igen säga att mitt nej betyder nej. Det finns tusen och åter tusen andra trevliga tillvägagångssätt för att väcka mitt intresse. Det hela slutar oftast med att jag tvingas till otrevligheter eller går hem för att jag inte orkar.

Inga kommentarer: