Jag drabbas emellanåt av hur vacker staden Stockholm är. Ganska ofta faktiskt. Igår var det dags igen. Det var så fint att jag inte ens kom mig för med att dra fram kameran. Mitt undermedvetna sa nog till mig att jag skulle se till att njuta i nuet istället...
Jag hade varit på Djurgården och tog 23.15-färjan över till Slussen. Där stod jag i fören och såg alla husfasader avteckna sig mot den inte helt mörka himlen. Gula ljus glimmade från fönster och gatlyktor. Det var inte precis en ljum sommarkväll, men jag frös inte heller. Jag bara njöt av att bo i en så vacker stad.
Förra veckan såg jag Allsång på Skansen på tv hemma hos mamma och pappa och drabbades av akut hemlängtan varje gång kameran gjorde svepningar ut över Stockholm och då var jag ändå bara hos dem i 8 dagar. Det är väldigt fint där också, men Stockholm är hemma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar