Restaurang Ostmackan

Idag kan mormor få ringa och fråga om jag har ätit ordentligt, för det har jag. Jag har lagat fiskwok med paprika, rödlök, vitlök och ingefära. Nu sitter jag här och smuttar på en kopp hett vatten med ingefära i. Det är ett tips från en i min kör. Jag har (med mycket nedslående resultat) försökt dra ned på min kaffekonsumtion, men problemet är att jag inte gillar te så mycket. Ingefära funkar, fast jag var tvungen att söta lite...

Matlagning ja, ett trist kapitel i mitt liv. Jag älskar mat, men jag tycker inte att det är så kul att laga den. Varför ska jag stå och hacka och fixa och laga mat som jag sedan äter upp på 5-10 minuter? För att inte tala om disken. Och planeringen. Fisken köpte jag igår och var tvungen att komma ihåg att ta fram för att tina i morse. Vitlöken som jag hittade i kylskåpsdörren hade börjat gro, men det fanns åtminstone hemma. Jag tror att det beror mest på att jag bara lagar till mig själv. Periodvis är jag jätteduktig och det blir ju alltid över så jag kan frysa in och ha nästan färdig mat när jag kommer hem från jobbet, för då är jag alltid vrålhungrig och inte ett dugg upplagd för att ställa mig och laga mat. Finns det ingen så blir det mackor. Säg inget till mormor...

Jag kan laga mat. Jag har en hyllmeter med kokböcker och plastfickor med utrivna recept. Säkert hälften av böckerna kommer från min GI-period på ca 6 månader. DÅ lagade jag mat. Jag har jättefina grytor och ändamålsenliga redskap (ingen riktigt bra kockkniv dock). Det är bara så tråkigt. Jag äter ju ofta ute så jag lär inte få skörbjugg och jag äter faktiskt lagad lunch med mycket grönsaker varje dag under veckorna.

Ibland är det synd att man inte är Jennifer Lopez eller Madonna eller en av de tre tenorerna och kunde anlita en privat kock... Jag vet ju precis vad jag vill äta om jag skulle orka. Det skulle jag beställa och allt skulle vara klart när jag kom hem från jobbet.