Jag var i en pocket shop med min läslustiga väninna och fick syn på tegelstenen Shantaram av Gregory David Roberts. Jag har inte läst den, vilket föranledde ett höjt ögonbryn på min kusins man tidigare i våras. Han sa nåt i stil med:
- Har du inte läst den, du som läser så mycket? Den har ju alla läst!
- Ja, kanske just därför! menade den läslustiga.
Jag har ju tidigare skrivit om min skepsis mot bestsellers och böcker "som alla har läst", som höjs till skyarna av Oprah Winfrey och som ligger högst på alla försäljningslistor.
För flera år sedan när Paulo Coelhos "Alkemisten" kom ut så läste jag den och blev besviken. Jag kommer inte exakt ihåg känslan, men jag minns att jag tyckte den var så enkelt skriven. Det var som om Coelho bara broderat ut ett visdomsord. Jag läste senare även "Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät". Den gjorde heller inget större intryck på mig.
De senaste veckorna har jag ändå läst både "Elva minuter" och "Pilgrimsresan". Inför båda böckerna har jag varit skeptisk, början har gått trögt (hjärnan full av taggtrådsbollar, spanska ryttare och misstänksamhet) och sedan har jag inte kunnat lägga ifrån mig dem. Jag har skrivit av formuleringar, fått funderingar och så klart gråtit en skvätt eller två. Jag får väl erkänna att det inte kan vara en slump att han berört så många, den gode Coelho. Sedan utesluter det inte att han kombinerar det med god marknadsföring. Hur som helst har jag tänkt att jag ska läsa om de andra böckerna. De är ganska lättlästa även om innehållet kan sätta spår. Jag har också hittat hans blogg, som jag tänker ta en närmare titt på.
Och jag vill inte vara den som är den...jag kanske kan tänka mig att ge även Shantaram en ärlig chans...
6 kommentarer:
Kusinens man har ännu inte läst ut denna tegelsten, han läser med en snigels fart...men han påstår att den är bra.
själv har jag samma fobi för bestsellers som du, läste t e x Da Vincikoden tre år efter alla andra, och Alkemisten var jag inte alls imponerad av.
Mvh kusinen
p.s. åkte förbi vårt natürreservat i förrgår, hihi...
Ha! Vad säger du om Joyce Carol Oates Blonde då, som aldrig blir läst? Jag har kommit en liten bit, men den är farligt nära att bli skänkt till Stadsmissionen...
Ja, vad är det med den? Alla säger att den är så fantastisk, men jag bara drar mig...
C
Nä, livet är för kort. Man ska läsa det man har lust till och ge somligt en chans när andan faller på.
Instämmer, har aldrig riktigt fattat Coelho, men så läste jag "Veronika bestämmer sig för att dö" (hette den väl?), den var riktigt bra tycker jag!
Ajaj, jag som tänkt läsa Blonde, ska jag skippa det alltså?
Okej, den har jag inte läst. Angående Blonde...för många sidor, för seg inledning men alla får ge sin egen chans till en bok. Du kanske har den uthållighet som jag och min kusin saknar :)
Du kan få mitt ex...i pocketformat, ca 8 punkters bokstäver!
Skicka en kommentar