lördag, mars 31, 2012

Let's Dance - säsong 7

Igår började sjunde säsongen av Let's Dance. Jag brukar få en favorit redan i första programmet och den brukar hålla i sig. Vals och cha-cha-cha är väldigt olika, men jag fick ändå favoritvittring. Jag har fyra favoriter i skrivande stund och presenterar dem här i inbördes ordning:

Marcus Schenkenberg - den första som stack ut i gårdagens program. Samlad, stark, förde vackert i valsen. Jag är mycket svag för bra förare. Jag har aldrig haft en plansch på honom och dreglat över, men kroppen han har byggt var verkligen med honom igår.

Anton Hysén - vilken fart, vilken show, vilken rumpa, vilken dansglädje i kroppen, vilket flirtande med Tony Irving.

Camilla Läckberg - snygg dans, snygg klänning, men lite för mycket ångest och prestationskrav för att nå ända in i mitt hjärta.

Helena Paparizou - skitsnygg dans, men på något sätt hade jag förväntat mig det.

De som förvånade mig mest gick alltså mest in i hjärtat. De dansare som får sin deltagare att skina likaså. Det är något så omtänksamt med att lägga en passande koreografi.

Programmet är uppbyggt kring fruktansvärt många reklamavbrott och det finns bara en positiv sak med det - att jag får se salsafriend Björn och min första salsalärare Elena sponsordansa. Jag skrev till Björn i morse att de får visserligen inte dansa mycket, men det är snyggt häng i bilderna och det bästa av allt: de får dansa i alla programmen och kan aldrig åka ut.

Inga kommentarer: