Jag har aldrig gillat klotter. Nu pratar jag inte om graffiti utan rent fulklotter, som mest påminner om att någon uttråkad ungdom har gått förbi med en sprejburk och planlöst låtit färgen spruta ut. I kvarteren runt vårt hotell i Prag fanns det gott om denna typ av kludd och det förskönar verkligen ingenting!
Nu på morgonen har jag tvättstugan. Den ligger i huset bredvid. På vägen dit ser jag på våra fina, renoverade fasader exakt denna typ av fula klotter och det ger mig en nästan fysisk reaktion. Jag känner mig kränkt över att någon tagit sig rätten att med enkla medel göra så stor skada. Först kommer de känslorna och sedan inser jag att det kommer att kosta - mig och mina medägare av vår förening. På vägen tillbaka ser jag att de har klottrat på minst fyra hus, en entréglasdörr och någons bil!!!
Om jag fick tag på dem...
4 kommentarer:
Delar den känslan!
Den här omhuldade bilden av klottret och graffitin som ett uttryck för utanförskapet och "upproret från förorten" retar mig dessutom våldsamt efter att ha fått insyn i vilka som till största delen målat graffiti på andras väggar och klottrat i vår stad. Övremedelklassungdom med goda resurser på alla områden!
Det där är ett elände!
Kanske tur man inte ser när det sker,, då gör man sej väl olycklig?
Jag blir verkligen arg och less. De kommer antagligen aldrig att få sona sitt brott och ta ansvar för vad de gjort. Det enda jag kan hoppas på är att någon av deras "tags" känns igen i polisens register, för det hoppas jag de har!
Klottret har alltid varit min största invändning mot Prag. Det förfular verkligen hela staden.
//JJ
Skicka en kommentar