torsdag, september 06, 2012

Frökens guld

Säga vad man vill om lärarjobbet, men när jag är tillsammans med mina elever (25 stycken, 8-9 år) har jag aldrig tråkigt! Den här veckan har...

...vi tagit skolfoto. Doften av hårvax lång tung i 3B:s kapprum.
...jag tvingats inse att jag inte visste exakt var Hawaii låg. Fick frågan när vi hade världskartan nere. Hawaii ligger väääldigt långt väster om USA, nästan där kartan slutar faktiskt.
...vi även diskuterat (jag minns inte ens hur vi kom in på det, men kartan var redan nere) kontinentplattornas rörelse utifrån a) mitt lärar-geografi-perspektiv och b) Ice Age-filmernas förklaringsmodell.
...jag för femtielfte gången tvingats argumentera mot Powerade som utflyktsdricka (med en elev som inte behöver ett gram extra fruktsocker).
...jag argumenterat med samma elev ytterligare en gång när han trodde att idrottslärarna kommer att ha andra regler på friluftsdagen. Moahahahaha...
...eleverna fortfarande gjort de vanliga stavfelen, men också genomfört en gedigen utredning (med mig som expertvittne) huruvida man kan stava "tja" på något annat sätt än "tja" och hur "shoo bre" (med google som expertvittne) stavas.
...några tjejer i min klass som går på konståkning och gymnastik och jag haft plankan-utmaning (världens kanske jobbigaste styrkeövning). Jag storförlorade, så klart.
...en del sett en overheadapparat för första gången. Jag hittade en portabel som jag använde när vi gjorde allas siluetter på kartong. En tjej förvånade mig. Hon kom in och sa: "En overheadapparat. Vad ska vi ha den till?"
...jag fått förklara vad en telefonkatalog (alfabetisk ordning behövs inte på samma sätt på eniros hemsida...) från Stockholmsområdet innebar jämfört med en från Lidköping, att man slog 90 000 istället för 112 och att vi hade disketter istället för usb-minnen så sent som när jag utbildade mig till lärare. De tröttnar aldrig på att häpna över att jag är från 1900-talet. De små raringarna har mig liksom ändå placerad på lite högre auktoritetsnivå och lite lägre pinsamhetsnivå än sina egna föräldrar.
Jag är ju deras fröken.

2 kommentarer:

Lakritsdraken sa...

Haha Underbart!!! :)

Heléne sa...

Haha! Ja, ingen dag blir den andra lik! :)