En underbar, avkopplad dag. Jag vaknade utvilad. Ändå känner jag mig låg idag.
Likadant för några veckor sedan. Jag slutar hyfsat tidigt på måndagar och hann hem och sitta på balkongen i två timmar och läsa och dricka kaffe i fortfarande värmande höstsol. Den mysiga stunden slutade med att jag började tänka på massa jobbiga saker och på kvällen var jag helt deppig.
Kan det vara så att i bakvattnet av de härliga stunderna simmar demoner, som blir extra stora och fula i kontrast mot det fina?
2 kommentarer:
Ja, varför är det så?
Jag har också upplevt precis det som du beskriver. Kanske är det en tomhet som uppstår när man haft det så himla bra och det plötsligt tar slut? Eller så är du också en känslomänniska precis som jag och tar in så otroligt många intryck på en och samma gång att du blir matt och trött av det.
Jobbigt är det i vilket fall.
Kram!
Ja, nån sorts baksug blir det. Tur att det går fort över :)
Kram
Skicka en kommentar