Jag har läst För dig blottad av Sylvia Day och fattar inte hur mycket man får "låna" av en annan författares idé och genre. Jag jämför nu med E L James Fifty Shades of Grey.
Det börjar redan med omslaget. Ett par manschettknappar mot gråsvart botten. Jag såg det första gången på en affisch i en rulltrappa. Hoppsan, tänkte jag då, någon vill åka snålskjuts på en viss genre (vi byt er manschettknapparna mot en slips eller handklovar bara).
Det här är också första boken i en trilogi. Huvudpersonerna är Gideon Cross - en svinrik, omänskligt snygg, sexosande, men hemlighetsfullt inbunden man strax under 30 och Eva Tramell - en några år yngre kvinna som trillar in på Gideons kontor. Alltså nästan exakt så som Ana möter Mr Grey. Möjligen har Eva en aning mer skinn på näsan än Ana, men hon är undergiven och Gideon dominant.
Upplägget är att de ska ha en överenskommelse, dock inget kontrakt, om att ha sex men inte en relation. Efter mycket sex, detaljerat beskriven, förtroendekriser och försoningssex hamnar de såklart i en relation. Hoten som lurar inför andra och tredje delen i serien är åtminstone två ex till Gideon, demoner i det förflutna hos båda, kändisskap och oönskad publicitet i pressen, för mycket pengar...
Jag skulle kunna ha varnat för en spoiler innan någon hann läsa ända hit, men sanningen är att har man läst Grey känner man igen allt. Jag fick till och med upp samma inre bilder av miljöerna. Jag säger inte att den här boken också hade driv. Den hade bättre sex och jag kommer definitivt att läsa fortsättningen. Jag är bara så förvånad över det uppenbara plagiatet.
Nu till det värsta av allt. Efter hela den här stölden har Sylvia Day mage att tacka E L James "som skrev en historia som trollband läsarna och skapade en hunger efter mer. Du rockade."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar