Måndagmorgon

Jag har egentligen inget emot måndagar...annat än när det går mot mörkare tider. Det är just på måndagar som mörknandet blir så tydligt.

Jag stod på tvärbanan med andra morgonmulna människor i morse när en mamma klev på med sin dotter i sulky. Flickan var kanske 4 år och satt och gnolade och sjöng Bamse-låten och verkade hur pigg som helst. Jag blev lite gladare av henne. Tänk om man gnolade så där på väg till jobbet på måndagarna. Jag kanske ska börja med det, men inte förrän jag får sovstund på arbetstid.

Gnolning är förresten en bra värdemätare. Jag gnolar aldrig när jag är sur, förbannad eller på dåligt humör, så om jag gör det vet jag att det ska bli en bra dag :) Glad måndag!