Läppstiftet är det enklaste målet. Jag har trappat upp med färgglad "scarves".
Skrattandet är småsvårt. Jag ler ganska mycket både mot andra och för mig själv och det är kul, för man blir på bättre humör. Fast skratt från magen kommer oftast ur sociala sammanhang. Jag kommer upp i fem om dagen, men jag tror nog att alla har varit tillsammans med någon.
Att inte läsa kvällstidningarna var oväntat svårt. Jag har inte själv klickat mig in på hemsidorna, men bara på väg till jobbet går jag förbi säkert fyra (x2 då) löpsedlar. Kvällstidningarna kommer tydligen ut före halv åtta. Idag kom jag på mig själv med att, av ren slentrian, läsa rubriker i tidningen som en tjej mitt emot mig satt och läste på tunnelbanan. Det är som i den där sketchen från Galenskaparna (?) med han som inte kan sluta läsa på mjölkpaket. Det går av bara farten! Därmed är det svårt att hävda sig mot KRIGSRUBRIKER om ANDERS BAGGE som HOSTAR BLOD av SVININFLUENSAN. Hade inte IDOLJURYN TRÄNGT sig i kön till VACCINATIONEN?
2 kommentarer:
Eller hur, det är något som inte stämmer...Antingen tillhör Bagge de få som vaccinet inte bet på, eller så var det bara Laila o Andreas som smet iväg utan Anders...man ligger sömnlös...
Välkommen tillbaka förresten, du var saknad på bloggen:)
Tack! Nu ska jag klamra mig fast och vässa tangentfingrarna igen. Ibland är det bra med en paus.
Skicka en kommentar